Därför blev jag politiskt engagerad

Detta är den text som borde varit min första, men har varit den allra svåraste att skriva. Varje utkast har blivit för långt med för mycket text. Det finns så mycket personliga nyanser och upplevelser som man vill beskriva. Denna tiden var så svår för mig så att tårar rinner för mina kinder varje gång jag försöker skriva om det. Tillslut var jag tvungen att bara skriva något kortfattat för att någonsin få ut texten och besvara den frågan som folk ofta ställer till mig. Varför jag engagerade mig politiskt. Kanske Morgans ögon på bilden nedan säger mer än jag någonsin skulle kunna skriva.

När min styvfar Morgan insjuknade i cancer så fick jag uppleva hur sjukvården är för en anhörig. Den frustration man känner och den hopplöshet man utsätts för.
Trots en mycket svår tid gick Morgan tillslut segrande ur både sin sjukdom och en oengagerad sjukvård. Priset hade varit högt. Uppenbara felbehandlingar hade kostat honom hans stämband och talförmåga och gett onödigt stort lidande. Men han levde det var det viktiga.

Men efter ett tag så insjuknade Morgan igen. Han blev sämre och sämre. Svensk sjukvård vägrade ta in Morgan och göra provtagning, utan skrev ut honom gång på gång vid varje akutbesök med recept på värktabletter. Tillslut erbjöd man Morgan paliativ vård (en slags sista skedet vård) Vid denna tid var jag läkarstuderande i Polen och jag fick vid flera tillfällen avbryta mina studier för att åka till Sverige och kräva att man tog rätt provtagningar. Något som svensk sjukvård inte gjort pga besparingskrav. Genom att gå till högre instanser och hota om anmälan så gjorde man tillslut de nödvändiga provtagningarna. När provresultaten kom bekräftades det som vi befarat, cancern hade kommit tillbaka. Med diagnos så satte man snabbt in rätt behandling. Men det var en klen tröst då man i onödan dragit ut flera månader på behandlingen genom att inte ta rätt prover från början. Morgans sjukdomsförlopp hade nu helt i onödan förvärrats och han var betydligt ”dyrare” att behandla till ett ovärderligt pris av personligt lidande, både för Morgan och oss anhöriga. Morgans överlevnadschanser ansågs vara minimala.

morgan

Men Morgan gav sig inte, mot alla odds lyckades han bli frisk igen. Det skrämmande var dock att Morgan aldrig hade fått en diagnos om inte jag varit där och ”bråkat” med sjukvården. Om inte jag i egenskap av läkarstuderande hade bråkat med svensk sjukvård och krävt rätt provtagningar då hade Morgan varit död idag.
Det fick mig att fundera över hur många som dör i onödan i Sverige idag. De som dör för att man sparar in på provtagningar eller sjukvårdsplatser. Jag försökte ta kontakt med politiker för att berätta hur besparingar kan bli dyrare i slutändan inte bara psykiskt utan även ekonomiskt. Men jag fick inget gehör av någon. Då beslutade jag mig för att bli politiskt aktiv. Jag skall kämpa för alla dom som kanske dör för att de inte erbjöds den vård de skulle behöva av besparings skäl.

Hur jag än funderar på smarta lösningar och idéer till framtida motioner inom sjukvårdspolitiken så hamnar jag ändå till sist på samma ställe. Sjukvården behöver mer pengar. Det finns ingen direkt genväg eller smart lösning som kringgår detta faktum. Sjukvårdspersonalen jobbar för mycket, för länge till för lite betalt. Det finns inte tillräckligt med sjukvårdsplatser och patienter får ligga i korridoren. Med besparingskrav tar man hellre för få prover än för många och kan därför missa att upptäcka sjukdomar. Är det inte rimligt att Sverige lägger lika mycket av sin BNP på sjukvård som USA gör? Vem vet vi kanske i slutändan ändå tjänar på det.

morgan2

Min historia slutade lyckligt. Morgans historia fortsätter, han repar sig för varje dag. Morgan och min mamma planerar en resa till Italien ihop.

7 Kommentarer
  1. Bernt Fossheimer says:

    På liknande sätt som Morgan har behandlats så behandlas jag också. Jag hade under en följd av år varit på oräkneliga besök på akutmottagningen för bröstsmärtor. Det enda som konstaterades var att EKG var normalt och inget annat konstaterades än att blodtrycket var förhöjt ( omkring 155/90). Vid det mest dramatiska tillfället besökt jag akutmottagningen i Hässleholm 2 gånger under samma natt och 4 läkare undersökte mig och fan inget fel på mig och jag skickades hem. Tidigt på morgonen dagen efter följde min fästmö med mig in och jag blev undersökt av en ung polsk läkare som inte heller han upptäckte något men han insåg att det var något fel eftersom jag inte mådde bra så han remitterade mig till omedelbar Hjärt/lungröntgen och då upptäcktes som ett bifynd varför jag hade ont. Aortabågen som skall ha en diameter normalt 2,5 cm var förträngd och hade nu en diameter som var 8,5 cm och kunde brista vilken sekund som helst. De andra läkarna såg minst sagt irriterade ut över att denne unge läkare hade gjort den upptäkten. Jag blev akutopererad På Lunds Universitetssjukhus 29/5 2009 och operationen lyckades fullständigt och jag blev så småningom fysiskt frisk men kände länge av en djup depression på grund av utebliven rehabilitering i Hässleholm och min bräcklighet.
    Med vänlig hälsning
    Bernt Fossheimer

    Svara
    • Ilona says:

      Tack Bernt för att du delar med mig. Det är precis det jag menar, gör man alla provtagningar från början så kan man i slutändan spara in på läkarbesök. Jag kan inte garantera att det skulle ge en absolut vinst. Men den ökade trygghet och hälsovinst det skulle medföra skulle helt klart vara värt det anser jag.

      Svara
  2. Lassekolja says:

    Intressant att hör något från Dig igen Ilona!
    Din berättelse om Morgan visar tydligt hur allt tal om ”människors lika värde” fungerar i praktiken, m.a.o. inte oväntat rent hyckleri! Själv stör jag mig just nu över att Region Halland (Hallands Landsting), som jag tillhör som boende i Kungsbacka kommun, har beslutat eller kommer att besluta att höja avgiften för läkarbesök till 400:-kr, samtidigt som illegala(”papperslösa”) slipper att betala. Även om jag inte vill byta (med den ”papperlöse”) anser jag det helt ologiskt att jag/vi, som betalat skatt ett långt arbetsliv skall behöva betala när andra slipper, ytterligare exempel på ”människors lika värde” i praktiken!
    Ilona, sitter Du även i Västra Götalands landsting? Känns som att Du behövs där mer än de flesta, som redan sitter där!
    KÄMPA PÅ Ilona!!! & trevlig Midsommar, det som är kvar!!!

    Svara
    • Ilona says:

      Jag visste faktiskt inte att man höjt avgiften till 400kr Halland. Jag tycker att det är en för hög summa, jag vet många som hade dragit sig in i det längsta för att uppsöka sjukvård med ett sådant pris. Det är ju också ett stort problem.
      Att vara papperslös innebär ju faktiskt inte per automatik att man är fattig.
      Jag sitter inte i varken landsting eller kommunfullmäktige, men jag kandiderar till båda ställena. Ett tag blev det lite mycket med konferenser, möten, utbildningar, intervjuer mm för att sedan knyta ihop livet som mamma och läkare på heltid i ett annat land (Danmark). Men jag skall absolut kämpa på. Tack för ditt stöd!
      Hoppas du hade en riktigt trevlig midsommar också!

      Svara
  3. Oskar says:

    Hej. Jag förstår exakt vad ni skriver då jag var bara timmar ifrån att förlora min far.
    Pga dålig vård.

    Tack och lov har jag en mor som struntade i att åka till sitt jobb för en budgetuppföljning. ”Hon kände att något inte stod rätt till”
    Och åkte in till sjukhuset. Och min far hade börjat förlora värmen i armar och ben.
    Min mor skällde ut läkaren och krävde en ny. Fick en underbar överläkare som satte in åtgärder direkt. Men överläkaren sa själv att hade hon inte satt in dom åtgäderna så hade min far dött.
    En sak som är skrämmande dåligt var att min far fick en påse blod. Sen när den var slut så kom sköterskan in och stängde av den. Sen sa hon- ”jag kommer tillbaka snart”
    Hennes ”snart” var 4 timmar.
    Det är dåligt det tar Max 1 min att ta ur slangen och spruta in koksalt i öppningen….. Suck. Jag hoppas och önskar att SD växer så pass mycket att dom andra partierna måste sammarbeta med oss. Så att vi får mer inflytande. För att ge folket mer vad vi vill ha.
    Med vänlig hälsning, Oskar från Tranås.

    Svara
  4. Bengt says:

    Det var en horribel historia du kommer med, tyvärr är jag inte förvånad. Jag har hört flera sådana historier förut. Hur kan man inte ta de nödvändiga proverna när man till och med vet att patienten har brottats med sjukdomen förut? Det borde ju vara kriminellt att bete sig så!

    Vad hände med vårt välfärdssamhälle? Vi hade ju ett kontrakt – vi betalar en massa skatt men i gengäld får vi den vård och hjälp vi behöver. Våra politiker har brutit mot detta kontrakt och borde ställas till svars!

    ”Sjukvården behöver mer pengar”. Ja, eller färre patienter. Varför ska Sverige vara en avstjälpningsplats för världens alla fattiga? Sverige är ett rikt land hävdar vänstern. Jaha, så varför fungerar inte längre landet Sverige? Sverige lever på lånad tid och lånade pengar också för den delen. Man har kontinuerlig sänkt räntor och lurat folk att ta allt större skulder för sin konsumtion och därmed fått in skatter. Dessa skatter har man sedan kastat bort på en icke-fungerande invandringspolitik. Snart måste lånen betalas och då finns det inga pengar kvar.

    Svara
  5. Angelica says:

    Åh mina tårar gick inte att stoppa när jag såg bilden på Morgan i sjukhussängen.

    Cancern har jag fått uppleva sen jag var liten.

    Har både förlorat människor av den äckliga sjukdomen och sett andra överlevt den.

    Sen är jag glad över att läkare tar sig in i politiken.

    Jag slåss mot vården fast då inom psykiatrin.
    Där är det exakt lika illa ställt och som person med neuropsykiatriska diagnoser så är det ännu svårare att få hjälp.

    Så du har mitt fulla stöd även om vi slåss inom olika områden inom vården.

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *