En hjälpande hand

Miljarder människor på jorden befinner sig i en kritisk situation. Runt om i världen finns människor som svälter, eller dör av enkla sjukdomar till följd av undernäring eller brist på medicin. Många barn  lever som hemlösa, föräldralösa eller tvingas arbeta i strid med FNs barnkonvention. I världen blir människor förföljda eller slaktade för sin tro. Dessa människor syns inte för de har ingen politisk makt, de hörs inte för att ingen lyssnar på dem. De lider och dör i tystnad utan att någon märker dem. 
I Sverige hjälper vi de som syns och de som skriker högst lyssnar vi på. Men resten då?


För ett tag sedan så fick jag äran av att bli delaktig i en välgörenhetsorganisation. En organisation med fokus på de människor som finns men inte syns.

Jag hade länge själv tänkt tanken på en hjälporganisation som drevs av människor med ett brinnande engagemang för att hjälpa, snarare än att själva plocka ut höga arvoden. En organisation som använde pengar mer effektivt, som dessutom inte diskriminerade någon för dess politiska åsikter. Svaret var Right Hand AID.

Right Hand AID arbetar efter mottot :
”att hjälpa människor att lära sig fiska”, inte bara att ge dem ”en fisk för dagen”

Right hand Aid startades som ett slags svar på dagens korrupta hjälporganisationer och ett alternativ för oss Sverigevänner. Det är en organisation med fokus på att hjälpa människor att komma på fötter snarare än att bli beroende av bidrag.
Där man kan visa att ”hjälp på plats” är det mest humana och effektiva. Något som Syster Hatune, en samarbetspartner till Right Hand AID kan intyga om.

rha

Syster Hatune är en syrisk-ortodox nunna som vigt sitt liv åt att hjälpa andra och grundare till Sister Hatune foundation, en internationellt erkänd hjälporganisation. Syster Hatune har tilldelats Tysklands mest prestigefyllda order.”Merit ordern” = ”Den Tyska Förtjänstmedaljen av första graden” och prisats för hennes förmåga att få lite att räcka till mycket.  
Ärliga företrädare har varit viktigt för mig. Inte någon Bengt Westerberg som utöver ordinarie hög lön krävde ett styrelsearvode på ca 60.000kr per månad, motsvarande mer än 300 månadsgivare (per 200kr). 

hatune

Man kan inte annat än att fascineras av den fantastiska Hatune. En människa som vigt hela sitt liv åt att hjälpa. Hon finns där för att ge en hjälpande hand där det behövs.

Right Hand AID belyser även situationen för de kristna.
Syster Hatune som har en helt unik inblick i de kristnas situation i mellanöstern vittnar om hur kristna systematiskt diskrimineras. Hon beskriver hur UNHCR väljer bort kristna kvotflyktingar till förmån för främst muslimer. Röda korsets motsvarighet Röda halvmånen uppges verka mer för trosfränder än övriga religösa minoriteter. Därför fyller Syster Hatune och Right Hand AID en så viktig funktion. De gör ingen skillnad på människor, där hjälper man efter behov.

Jag är så oerhört glad att jag fått förtroende att vara en del av detta projekt, tillsammans med eldsjälar som Hans Erling Jensen, Lars Tilly, Ewa Samvik, Björn Norström m.fl och inte minst Syster Hatune.

Läs mer om Right Hand AID, våra mål och visioner. Läs hur Right Hand AID vill hjälpa de som finns men inte syns.

hatune2

Hatet mot den vite mannen

Vi kunde för ett tag sedan läsa om hur ett ungdomsgäng grovt misshandlade en äldre ”vit” man i tunnelbanan. Det var inte första gången vi hörde om något liknande och kommer troligen inte vara sista heller. Det som knyter samman dessa dåd är det oerhörda övervåld som använts, att offret är en vit man och att förövarna inte är etniskt svenska. Det handlar inte om att dela ut ett enstaka slag, det handlar om att skada, krossa och förstöra. Det handlar om ett blint hat som får alla moraliska spärrar att brista. Men vad är det som triggar igång detta hat?

Överallt i media matas vi med ett hat mot de priviligierade vita männen. Den late vite mannen som tillskansat sig all makt och förtrycker alla andra. Han är roten till all ondska och skall med alla medel bekämpas till varje pris.

Detta hat, demonisering och framförallt avhumanisering har skett tidigare i historien med förödande resultat. Att förknippa ondska med hudfärg och kön trodde kanske de flesta var förpassat till historien. Men det sker faktiskt här och nu varje dag. Vi matas om den vite mannens ondska varje dag, i skola, i media, i politiken och i debatten. Kanske är det just detta som får vissa invandrare att släppa alla spärrar när de hoppar på en vit man?

Afrosvenskarnas riksförbund med paradoxalt nog starka kopplingar till ”muslimska mänskliga rättighetskommittén” jobbar ständigt på att påminna om den svenske vite mannens illdåd, men framför allt delaktighet i slavhandeln för ett par hundra år sedan. Man nämner dock aldrig det faktum att muslimer tog minst lika många svarta som slavar. Afrosvenskarna jobbar alltså sida vid sida med ett förbund som har kopplingar till de som förtrycker dem än idag. Galenskap eller bara okunskap?

vitman

Frågan är om det ens står i svenska elevers skolböcker att tex slaveriet i Saudiarabien avskaffades först 1962. I vissa muslimska länder pågår slavhandel med svarta fortfarande. Eller att förintelsen inspirerades av muslimernas folkmord på armenier. Ofta när jag pratar med svenskar så är det helt ovetande om detta.

Visst har den vite mannen gjort mycket ont genom historien. Men gäller inte det samma för män av alla olika färger? Japaner, Araber, Indianer etc har väl alla utfört så mycket ondska de kunnat efter sin förmåga? Men kan man inte ärligt säga att den vite mannen också gjort mycket gott? Det var ju faktiskt den vite mannen som avskaffade slaveriet. Det är den vite mannens uppfinningsrikedom som löst många svältkatastrofer, skapat mediciner som räddat livet på många miljoner människor. Skapat uppfinningar som gjort livet bättre och enklare att leva.

Det är även den vite mannen som byggt upp väldens mest HBTQ toleranta länder. I Sverige har den vite mannens skattepengar bekostat världens dyraste invandringspolitik. Det är i den vite mannens värld som vi kvinnor idag åtnjuter mer rättigheter än någon annanstans på jorden. Där vi dessutom helt fritt kan föra kampen vidare.
Det är väl bara i den vite mannens värld där det finns frihetskämpar av andra färger som lyckats?

Till er som hatar den vite mannen, ta er en titt på samhället och fundera hur världen skulle se ut utan honom. Är inte den vite mannens värld den bästa att leva i, jämfört med övriga världen? Istället för att hata den vite mannen så skulle jag vilja tacka honom för ett bra jobb hittills, även om det finns en hel del kvar att göra.


När jag talar om den vite mannen skall det mer ses som ett suggestivt begrepp. Vår värld är ju naturligtvis skapad av båda kön och alla färger. Jag menar bara att den vite mannen är inte värre än någon annan.